Riksarkivet

De tio svenska landsarkiven, från Malmö Stadsarkiv i söder till Härnösands Landsarkiv i norr, var tidigare självständiga myndigheter. Sedan 2010 ingår de dock i Riksarkivet.

Det var dock inte någon ny myndighet som landsarkiven kom att sortera under: Riksarkivet är en av rikets allra äldsta myndigheter, och har rötter som går tillbaka till medeltiden. Man brukar dock räkna 1618 som det år då Riksarkivet grundades. Det var då som Axel Oxenstierna utfärdade en kansliordning för hur arkivet skulle skötas. Riksarkivet blev därmed ett självständigt ämbetsorgan inom det kungliga kansliet, föregångaren till våra dagars regeringskansli. Dessutom fastställdes vilka regler och normer som skulle styra verksamheten.

Statsheraldikern

Förutom de lokala landsarkiven ingår även statsheraldikern i Riksarkivets organisation. Detsamma gäller Krigsarkivet. Tidigare ansvarade en annan myndighet, Riksheraldikerämbetet, för frågor om heraldik, men den myndigheten avvecklades 1953. Statsheraldikern är den som ansvarar för frågor som rör den svenska heraldiken, alltså den svenska flaggan och det svenska riksvapnet, vapen och emblem tillhörande olika myndigheter, frågor om kommunvapen och hjälp till organisationer och privatpersoner i frågor som rör heraldik. Statsheraldikern är sammankallande, föredragande och sekreterare i Riksarkivets heraldiska nämnd, i viken riksarkivarien är ordförande. Dessutom ingår tre ledamöter som utses av regeringen i nämnden. Nämnden sammanträder vanligen en till två gånger per år.

Krigsarkivet

Sedan 1995 ingår också Krigsarkivet, som tidigare var en självständig myndighet, i Riksarkivet. Som namnet antyder samlar arkivet handlingar som på olika sätt är relaterade till väpnade konflikter. I arkviets lokaler på Banérgatan på Östermalm finns bl.a. ett stort antal militära kartor från 1500-talet och framåt. I samlingarna finns också Krigskollegiums arkiv, den myndighet som fram till 1866 ansvarade för den svenska militärförvaltningen. Där ingår bl.a. förteckningar över soldater som har tillhört olika regementen, vilket kan vara intressant för släktforskare. Även arkivet från Kungliga arméförvaltningen, som ersatte Krigskollegium och som i sin tur ersattes av Försvarets materielverk, finns hos Krigsarkivet.